Varför har vi datorer och surfplattor i undervisningen?
Målet är:
"att eleven kan använda modern teknik som ett verktyg för
kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande." (Lgr 11)
- att öka
elevernas måluppfyllelse
- att IT
ska vara tillgängligt för alla och ett naturligt redskap i
lärandet
- att öka
lusten att lära
- att
utveckla arbetsformer, metoder och innehåll
- att öka
samverkan, kommunikation och engagemang mellan elever, lärare och
vårdnadshavare
Vad innebär en egen dator/iPad?
Genom att använda oss av de tekniska hjälpmedel som finns tillgängliga idag
kan vi lättare hjälpa elever som behöver extra stöd i undervisningen. Vi kan
exempelvis använda oss av uppläsningsprogram och rättstavningsprogram på
olika språk.
Självklart finns det fler användningsområden än att bara hjälpa de elever
som har behov av extra stöd. Eleverna använder utrustningen för att skapa egen
musik, egna filmer och presentationer och för att på ett enkelt sätt dela
dokument med både klasskamrater och lärare och för att kunna få återkoppling mycket
snabbare än tidigare.
Genom att låta eleverna använda sig av IKT i undervisningen förbereder
vi våra elever för de krav som ställs i ett modernt samhälle. Detta sker
genom att eleverna får öva sig på att använda utrustning som är ett krav att
kunna hantera i dagens arbetsliv, för att kunna filtrera information och att tillgodogöra sig den genom källkritiska glasögon.
Men vad är bäst i pedagogisk syfte, om man måste välja - dator eller iPad?
När skolor väljer verktyg är det mycket de behöver tänka på. Aspekter som
behöver tas hänsyn till är först och främst hur långt vi lärare har kommit i vår IKT-utveckling och på vilket sätt vi undervisar. Det måste vara pedagogiken som
väljer verktyget och inte tvärtom! Ur pedagogisk synvinkel bör vi därför
se datorer och surfplattor som komplementära enheter, inte konkurrerande, och därför i mån av ekonomiska möjligheter se till att lärare och elever har tillgång till
båda enheterna.
Många lärare som använder iPad vittnar framför allt om att dokumentationen
av elevernas lärande blivit mer varierad. iPaden inbjuder till en mer
producerande än konsumerande förhållningssätt. Även praktiska saker som att
plattorna startar direkt, den lättare vikten och längre batteritid uppskattas
av användarna. I en del fall överträffar iPaden datorn inte minst på grund av att den är
liten, lätt och smidig. Det finns gott om lättanvända och passande appar där man kombinera surfmöjligheter, multimedial kommunikation och dokumentation på ett mycket bättre sätt än på en vanlig dator. Jag förstår också
att en iPad är outstanding när det kommer till att skapa egen musik eller andra
kreativa presentationer.
Jag tror säkert att iPaden kan ersätta datorn i många sammanhang, men utvärderingar pekar
på att den inte når hela vägen fram när det gäller ordbehandling med äldre elever.
Det gäller också i de fall där man använder ett externt
tangentbord. Högre årskurser innebär ofta större textproduktion och mer
bearbetning av texter (särskilt om man arbetar språkutvecklande - språklyftet) och då är iPad
inte alls lika bra. I datorn kan olika program att köras samtidigt
(ordbehandling, talsyntes, rättstavning, ordprediktion etc). Detta är lite
krångligare i en iPad, då krävs det en app för att alla dessa funktioner ska
fungera samtidigt. Annars måste man hoppa mellan programmen. Den tekniska
och pedagogiska utformningen av applikationerna är ganska ojämn vilket innebär
att det är ett stort spann i hur bra olika appar fungerar i en
elevgrupp. Det är i princip möjligt att hitta en app för ett relevant tema
som fungerar för en enskild elev men det är mycket svårt att hitta en app som
fungerar för alla.
Smarta telefoner har egentligen samma multimediala funktionalitet som surfplattorna, och idag har de flesta lärarna och eleverna egna sådana. Vissa menar därför att man skulle kunna använda dem i skolornas nät och att eleverna skulle kunna uppmuntras att dra nytta av sina telefoner i undervisningen. På så vis skulle eleven få tillgång till både skärm och dator i skolarbetet. Väsentliga funktioner hos iPaden är dess förmåga att ta foto, filma och spela in/upp ljud. Dessa funktioner kan användas i en rad pedagogiska sammanhang. Det är värt att notera att smartphones har samma funktionalitet som en iPad.
Det krävs också att läraren kan använda tekniken på utvecklande och
stimulerande sätt i sin undervisning för att det hela ska fungera. Många
kommuner befinner sig i början av en enorm didaktisk och pedagogisk
utveckling. Kompetensutvecklingen bör vara kontextbunden för att bli
riktigt bra, dvs. inriktad på de elevåldrar och ämnen som läraren arbetar
med.
Många pratar om att införa programmering i skolan. Ska man jobba med kod kommer förstås en dator att bli nödvändig.
http://studio.code.org/s/20-hour
http://www.vk.se/1412878/skolan-missar-framtidens-kunskaper
Många pratar om att införa programmering i skolan. Ska man jobba med kod kommer förstås en dator att bli nödvändig.
http://studio.code.org/s/20-hour
http://www.vk.se/1412878/skolan-missar-framtidens-kunskaper
Chromebook?
Många skolor väljer idag att arbeta med Google
Chromebook. Förutom att inköpet av datorerna är billigare får man bättre kontroll över vad användarna gör med
dem. Det går alltså inte att använda datorerna för att ladda ner filmer, musik
och programvaror, som fyller lagringsutrymmet och ställer till med problem som
eventuellt kan infektera systemet med skadlig kod.
En PC-laptop begränsas av hög vikt, kort batteritid och långa inloggningstider. Chromebooks är direkt anpassade för skolmiljö. Kostnadsmässigt ligger Chromebooks även uppskattningsvis 40% lägre än en standard PC. Kanske ett prisvärt alternativ för alla de skolor som har GAFE och jobbar med Google Classroom? Vågar man chansa att det går att klara sig utan att kunna använda specifika program?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar