Varför har vi datorer och surfplattor i undervisningen?
Målet är:
"att eleven kan använda modern teknik som ett verktyg för
kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande." (Lgr 11)
- att öka
elevernas måluppfyllelse
- att IT
ska vara tillgängligt för alla och ett naturligt redskap i
lärandet
- att öka
lusten att lära
- att
utveckla arbetsformer, metoder och innehåll
- att öka
samverkan, kommunikation och engagemang mellan elever, lärare och
vårdnadshavare
Vad innebär en egen dator/iPad?
Genom att använda oss av de tekniska hjälpmedel som finns tillgängliga idag
kan vi lättare hjälpa elever som behöver extra stöd i undervisningen. Vi kan
exempelvis använda oss av uppläsningsprogram och rättstavningsprogram på
olika språk.
Självklart finns det fler användningsområden än att bara hjälpa de elever
som har behov av extra stöd. Eleverna använder utrustningen för att skapa egen
musik, egna filmer och presentationer och för att på ett enkelt sätt dela
dokument med både klasskamrater och lärare och för att kunna få återkoppling mycket
snabbare än tidigare.
Genom att låta eleverna använda sig av IKT i undervisningen förbereder
vi våra elever för de krav som ställs i ett modernt samhälle. Detta sker
genom att eleverna får öva sig på att använda utrustning som är ett krav att
kunna hantera i dagens arbetsliv, för att kunna filtrera information och att tillgodogöra sig den genom källkritiska glasögon.
Men vad är bäst i pedagogisk syfte, om man måste välja - dator eller iPad?
När skolor väljer verktyg är det mycket de behöver tänka på. Aspekter som
behöver tas hänsyn till är först och främst hur långt vi lärare har kommit i vår IKT-utveckling och på vilket sätt vi undervisar. Det måste vara pedagogiken som
väljer verktyget och inte tvärtom! Ur pedagogisk synvinkel bör vi därför
se datorer och surfplattor som komplementära enheter, inte konkurrerande, och därför i mån av ekonomiska möjligheter se till att lärare och elever har tillgång till
båda enheterna.
Många lärare som använder iPad vittnar framför allt om att dokumentationen
av elevernas lärande blivit mer varierad. iPaden inbjuder till en mer
producerande än konsumerande förhållningssätt. Även praktiska saker som att
plattorna startar direkt, den lättare vikten och längre batteritid uppskattas
av användarna. I en del fall överträffar iPaden datorn inte minst på grund av att den är
liten, lätt och smidig. Det finns gott om lättanvända och passande appar där man kombinera surfmöjligheter, multimedial kommunikation och dokumentation på ett mycket bättre sätt än på en vanlig dator. Jag förstår också
att en iPad är outstanding när det kommer till att skapa egen musik eller andra
kreativa presentationer.
Jag tror säkert att iPaden kan ersätta datorn i många sammanhang, men utvärderingar pekar
på att den inte når hela vägen fram när det gäller ordbehandling med äldre elever.
Det gäller också i de fall där man använder ett externt
tangentbord. Högre årskurser innebär ofta större textproduktion och mer
bearbetning av texter (särskilt om man arbetar språkutvecklande - språklyftet) och då är iPad
inte alls lika bra. I datorn kan olika program att köras samtidigt
(ordbehandling, talsyntes, rättstavning, ordprediktion etc). Detta är lite
krångligare i en iPad, då krävs det en app för att alla dessa funktioner ska
fungera samtidigt. Annars måste man hoppa mellan programmen. Den tekniska
och pedagogiska utformningen av applikationerna är ganska ojämn vilket innebär
att det är ett stort spann i hur bra olika appar fungerar i en
elevgrupp. Det är i princip möjligt att hitta en app för ett relevant tema
som fungerar för en enskild elev men det är mycket svårt att hitta en app som
fungerar för alla.
Smarta telefoner har egentligen samma multimediala
funktionalitet som surfplattorna, och idag har de flesta lärarna och eleverna
egna sådana. Vissa menar därför att man skulle kunna använda dem i
skolornas nät och att eleverna skulle kunna uppmuntras att dra nytta av sina telefoner i
undervisningen. På så vis skulle eleven få tillgång till både skärm
och dator i skolarbetet. Väsentliga funktioner hos iPaden är dess förmåga att
ta foto, filma och spela in/upp ljud. Dessa funktioner kan användas i en rad
pedagogiska sammanhang. Det är värt att notera att smartphones har samma
funktionalitet som en iPad.
Det krävs också att läraren kan använda tekniken på utvecklande och
stimulerande sätt i sin undervisning för att det hela ska fungera. Många
kommuner befinner sig i början av en enorm didaktisk och pedagogisk
utveckling. Kompetensutvecklingen bör vara kontextbunden för att bli
riktigt bra, dvs. inriktad på de elevåldrar och ämnen som läraren arbetar
med.
Många pratar om att införa programmering i skolan. Ska man jobba med kod kommer förstås en dator att bli nödvändig.
http://studio.code.org/s/20-hour
http://www.vk.se/1412878/skolan-missar-framtidens-kunskaper
Chromebook?
Många skolor väljer idag att arbeta med Google
Chromebook. Förutom att inköpet av datorerna är billigare får man bättre kontroll över vad användarna gör med
dem. Det går alltså inte att använda datorerna för att ladda ner filmer, musik
och programvaror, som fyller lagringsutrymmet och ställer till med problem som
eventuellt kan infektera systemet med skadlig kod.
En PC-laptop begränsas av hög vikt, kort batteritid och långa inloggningstider.
Chromebooks är direkt anpassade för skolmiljö. Kostnadsmässigt ligger
Chromebooks även uppskattningsvis 40% lägre än en standard PC. Kanske ett prisvärt alternativ för alla de skolor som har GAFE och jobbar med Google Classroom? Vågar man chansa att det går att klara sig utan att kunna använda specifika program?
Nu finns det en live-version i Quizlet där man kan tävla som lag i klassen. Ett härligt sätt att höja lagandan och elevaktiviteten i gruppen. När man spelar blir eleverna automatiskt indelade i lag och lagen har engelska namn på djur. Därefter sätter de sig tillsammans för att hjälpa varandra att svara rätt på frågorna som dyker upp.
Joomag är en webtjänst för att skapa digitala tidningar. Man skapar tidningen direkt i webverktyget och man kan även ladda man upp en färdig pdf-fil. Det fina är att man kan lägga till sekretess på tidningen som man skapat. Nedan ser du hur tidningen ser ut i bläddringsläge:
Som lärare kan man koppla ett kort till en viss elev genom att skapa klasslistor över sina klasser. Varje elev får varsitt nummerkort. På så vis vet man vad vilken elev svarat. Men eleven kan inte se vad kompisen svarat. Varje fråga kan ha upp till fyra svarsalternativ + sant eller falskt som svarsalternativ. Man kan exempelvis använda frågorna som en koll av förkunskaper, läxkoll, enkät eller som en exit ticket. Det enda som jag saknar är att man inte kan svara i fritext utan man kan bara svara på givna påståenden.
I Google Drive kan man skapa självrättande tester med hjälp av Google formulär och ett gratis tillägg som heter Fluraboo. Först skapar man ett Google formulär med sina testfrågor, sedan infogar man tillägget Flubaroo i Kalkylarket där alla svaren sparas. Ett mycket tidsbesparande hjälpmedel vid rättning av läxförhör och olika typer av test. Man kan sedan snabbt maila ut resultatet till eleverna.
Som lärare kan man ge eleverna möjlighet att svara på frågor - svaren går att följa i realtid på tavlan. Som de flesta andra sådana här tjänster kan man utforma frågorna som sant/falskt, flervalsalternativ, kortsvar etc. Man kan också skapa exit tickets, prov eller klassiska läxförhör. Svaren sammanställs och skickas till din angivna mailadress.
Voto är ett trevligt och användarvänligt gratisverktyg där du enkelt kan göra kunskapskontroller och utvärderingar genom flervalsfrågor. Det är lätt att bjuda in deltagare i "omröstningen" genom att ge dem en direktlänk alt.en färdig QR-kod till att svara i mobilen.
Jag är glad att jag lagt upp alla mina glosor och byggt upp min ordbank under mer än 10 år på glosor.eu och inte på glosboken.se som tydligen plötsligt har beslutat att bli en betaltjänst. 
När jag ser på mina undervisningsgrupper har jag uppskattningsvis en handfull elever av alla elever jag träffar under en skolvecka som jag måste påminna om hur de ska sköta mobilen under lektionerna. För de andra tycker jag att mobilen kan vara ett viktigt redskap i skolan - åtminstone hos oss på högstadiet. Om någon elev inte kan använda mobilen på ett bra sätt känns det som ett individproblem som man får diskutera med den berörda eleven och hemmet. Målet måste väl ändå vara att eleven ska lära sig att använda mobilen på rätt sätt - inte lära sig att klara sig utan den?
