Studieteknik och lärande

När jag tar emot nya 7:or från flera olika skolor börjar jag alltid höstterminen med att prata mål och studieteknik. Jag brukar ställa betygskraven för år 6 mot de krav som vi jobbar mot under 7-9. Jag har gjort en jämförelse:

https://drive.google.com/file/d/0B-EeBoB3FuUXR2V0alVoRzZuZjQ/view?usp=sharing

Vi pratar om de förmågorna och språkliga uttrycksformer i engelska.

Bilder från Annika Sjödahl

Att lära sig ord förstår alla elever att det är viktigt - här är en PP som vi gick igenom och diskuterade för att ge en djupare förståelse kring ordninlärning:

https://drive.google.com/file/d/0B-EeBoB3FuUXOTdiWU5WeEFLczQ/view?usp=sharing

Bilden av lärandegropen och hur lärande kan kännas är något vi återkommer till under högstadiet. "Du har väl inte ramlat ner i gropen?!", kan vi säga skämtsamt. "Säg till, så slänger vi ut några livlinor och hjäper dig att ta dig upp." Jag tycker att denna bild har hjälpt många elever att förstå att det är helt normalt att känns de känslor som beskrivs på vägen ner i gropen. Det gav både perspektiv och ökad motivation tycker jag. 

Bild från Ullis Elisson

Ibland har vi repeterat den på engelska också.

Bild från Heather Lewzey

Vi pratar också om att man kan hoppa över gropen - att snabbt få rätt svar av ex sin lärare. Men har det skett något lärande då? Vet man hur man tar reda på saker, lär sig etc? Jag brukar prata om The Independent Thinker, som jag skapat i Canva. Att jag vill lära mina elever lära sig lära. 

Skulle man kunna visa Gibbons/Cummins fyrfältare för att medvetandegöra och tydliggöra varför det ibland tar emot att lära?

Jag har använt mig av ClassDojo med mina 7:or i engelska när vi pratar studieteknik. Kanske är det lite barnsligt med sagofigurer men filmerna är lätta att förstå och de har fungerat bra med år 7. 

Denna korta animerade film handlar om hur man kan utvecklas och bli bättre - att man ofta måste träna, kämpa och jobba för att lyckas.

Det finns också en bra diskussions guide man kan använda sig av med sin grupp:
https://static.classdojo.com/docs/BigIdeas/BigIdeas_episode1_discussionguide.pdf



ClassDojo har också tagit fram småfilmer om "uthållighet" - inneordet GRIT


Animerad filmer som visar skillnaden mellan growth mindset och fixed mindset:
https://youtu.be/cZzUcM5xMCc

SvD förklarar på 1 minut: Därför är ”grit” viktigt 

https://goo.gl/khvqbJ

Här skulle man kunna låta äldre elever testa sin nivå av grit:
http://angeladuckworth.com/grit-scale/

Overcoming obstacles:

Våga använda film

Film i skolan

Film och rörlig bild har idag en naturlig roll i skolan som ett pedagogiskt verktyg. Filmen är en bra utgångspunkt för undervisning då den har ett språk som man lär sig att tolka, analysera och förstå. Den kan användas som gemensam upplevelse, som inspiration till ett nytt ämnesområde, som fakta eller som diskussionsunderlag. Filmerna som vi jobbar med i skolan är utvalda för att vi ska kunna bygga fördjupade samtal kring dem, och koppla reflektion och kritiskt tänkande till dem i undervisningen. Filmen gör också att man föra djupa samtal om laddade värdegrundsfrågor utan att man för den skull behöva vara privat om man inte skulle vilja det. Svåra ämnen kan lättare diskuteras med mindre rädsla och krav, då eleverna pratar utifrån rollfigurer, inte egna erfarenheter.

Dagens unga är både konsumenter och producenter av rörlig bild, tack vare sociala medier och lättillgänglig videoteknik. Film och rörliga bilder är en del av vår vardag, och unga måste få möjlighet att bearbeta intrycken och få verktyg till att förstå sin omvärld. Populärkultur behöver därför också tas på allvar i skolan. Filmer presenterar moraliska dilemman utan att ge enkla svar, de är ofta genreöverskridande, självreflekterande och laddade med referenser från populärkultur, kultur och samhälle.

”Filmpedagogik öppnar för mycket lustfyllda och effektiva undervisningsmetoder som många inte känner till. Få verktyg är så tacksamma att använda i klassrummet som filmmediet och många lärare vittnar om hur också de mest svårmotiverade eleverna ofta når häpnadsväckande resultat, säger Malena Janson, redaktör för boken, som också är forskare, skribent och samordnare för Barn & Unga på Svenska Filminstitutet.”

Att använda film i skolan på olika sätt motiveras även av läroplan Lgr 11, som man kan se i följande utdrag:

2.2 Kunskaper
Mål
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
– kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,
– kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikationsskapande och lärande

2.6 Skolan och omvärlden
Mål
Skolans mål är att varje elev
– har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv

Riktlinjer
Alla som arbetar i skolan ska
– verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö.

Det centrala innehållet i kursplanen i engelska får vi också med:

Lyssna och läsa — reception

·        Talad engelska och texter från olika medier.

·        Talad engelska med viss regional och social färgning.

·        Skönlitteratur och annan fiktion även i talad, dramatiserad och filmatiserad form.

Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

• förstå och tolka innehållet i talad engelska och i olika slags texter (red. film räknas som text i det breddade textbegreppet),
• använda språkliga strategier för att förstå,
• reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används.

Digitala arbetssätt i klassrummet av Sara Bruun

Digitala arbetssätt i klassrummet är en praktisk handbok för dig som vill börja arbeta mer aktivt och genomtänkt med digitala verktyg. 

Boken är skriven av Sara Bruun som är språklärare och verksam förstelärare i Vinslöv utanför Hässleholm. Hon har uppmärksammats som nominerad till Guldäpplet 2014 som årligen delar ut pris till lärare som "förnyat lärandet med stöd av IT i egen undervisning och som inspirerat elever och kollegor i ett lokalt, kommunalt och gärna även nationellt verksamhetsfält". Hon har också nyligen vunnit Webbstjärnans tävling i kategorin 7-9.

"Jag hoppas att boken ska ge läsaren mod att börja använda digitala verktyg i klassrummet. Tanken med boken är att den ska vara den där praktiska handboken som läraren har vid sin sida när han eller hon planerar lektionerna. Ett stöd för att få struktur kring användandet av digitala verktyg, säger Sara Bruun."*

Här hittar du ett smakprov av boken.

Modern teknik = modern pedagogik

Den senaste debatten om digitala verktyg i skolan har varit intensiv. Utbildningsministern tror förmodligen att han gör lärarna en tjänst genom att tillsätta en utredning angående mobiltelefonen i klassrummet. Men det är kanske inte just det som vi efterfrågar... För mig är det förvånande att det ens finns en debatt om teknikens vara eller icke vara i svenska klassrum.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20641186.ab

http://mobil.svd.se/nyheter/vi-maste-ha-tydliga-forhallningssatt_svd-4496152

http://www.dn.se/debatt/forbattra-resultaten-i-skolan-genom-att-kasta-ut-datorerna-fran-lektionerna/

Jag tycker det är en självklarhet att huvudmannen ska erbjuda alla elever en dator (eller en iPad). Wi-Fi-nätet ska öppnas upp så att mobilen också ska vara ett av hjälpmedlen i skolan. (Har man ingen mobil så han man ju sin dator.) Så har vi det tack-o-lov på skolan där jag jobbar. Annars riskerar skolan att bli ojämlik. Tekniken ska finnas till för alla och den ska fungera alltid om vi ska kunna dra någon som helst pedagogisk nytta av den. Jag tänker ofta på nedanstående ord som från Lgr11:

Mer läsning på detta ämne:
https://www.iis.se/lar-dig-mer/arkiv/ny-laroplan-lyfter-den-digitala-kompetensen/

Bra inlägg i debatten:
http://kilskrift.blogspot.se/2015/04/hej-gustav-fridolin.html

http://lrbloggar.se/sprak/sprakundervisning-utan-digitala-medier-en-omojlighet/

http://kilskrift.blogspot.se/2015/04/tankar-om-digital-pedagogik.html

http://itmamman.se/2014/01/min-syn-pa-digital-teknik/

http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/it-i-skolan/undervisning/skolan-ar-inte-digitalt-jamlik-1.215365

http://www.ur.se/Produkter/171006-Skolministeriet-Den-digitala-klyftan

"Om man ger tydliga instruktioner och en snäv uppgift finns inte mycket tid till slösurfande", säger Patricia Diaz (http://www.patriciadiaz.se/om-mobiler-i-tidningen-digitala-intryck). Jag håller med. Många tycker att det låter provocerande när man säger att det är uppgiftens utformning som styr hur användandet av den digitala tekniken i klassrummet blir. Forskaren Ruben Puentendura har utarbetat en fyra-stegs modell som kan vägleda i förändringsarbetet som möjliggörs med IKT. Modellen kan vara till hjälp då du funderar över arbetsmetoder och hur du integrerar IT i undervisningssituationer. Han menar att man som pedagog kan röra sig mellan de olika stegen beroende på den enskilda situationen. 

Kanhända att det är just för att jag är språklärare som jag ser nyttan med den digitala tekniken. Nedan finns intressanta artiklar om modern teknik och språk:

http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/itiskolan/sa-arbetar-andra/sprak

Exempel på SAMR-modellen: 
Att lära sig nya ord

Traditionell sätt: Gloslista med översättning i glosbok och självförhör genom att täcka över orden.

S Ersättning: eleven skriver sin gloslista i ett worddokument istället för i glosboken och använder datorn/iPaden som en "skrivmaskin".

A Förbättring: eleven använder ett digitalt verktyg för flashcards (ex Cram) där han/hon skriver in glosor och sedan använder dem för att öva på orden och förhöra sig själv.

M Förändring: eleven använder en interaktiv webtjänst/app där han/hon kan jobba med ord, bilder och kan höra orden läsas upp. Ex Premiumtjänsten i Glosor.eu.

R Omdefiniering: eleven lär sig orden genom att använda dem i nya sammanhang och skapar egna dialoger ex med hjälp av animationsverktyg för att visa upp sin dialog för kamrater och lärare och ev i sociala medier. 

Jag tycker den här info-filmen är bra - den tål att länkas till en gång till.

Personligen är jag övertygad om att modern teknik höjer elevernas motivation och därmed också måluppfyllelsen. När jag tar in omvärlden och digitala verktyg i klassrummet blir min språkundervisning mer varierad, individualiserad och verklighetsanknuten. Det räcker inte med att endast förse varje elev med varsin dator - utan vi lärare måste också sträva efter att omdefiniera lärandet. Annars blir det ett mycket dyrt alternativ till skrivbok och då kan man ifrågasätta nyttan med datorn/iPaden.

Sutra of the week - Veckans Visdomsord

"sutra - a rule or aphorism in Sanskrit literature or a group of aphoristic doctrinal summaries prepared for memorization"

Jag har testat att införa Sutra of the Week med mina elever i engelska. Vi använder oss av veckans kloka ord, som på intet sätt är religiösa ordspråk som titel ovan kanske antyder, utan snarare allmänmänskliga visdomsord. 

Jag ger eleverna veckans citat eller visdomsord som vi sätter upp på väggen i klassrummet som de sedan själva ska parafrasera med egna ord. De får träna på kommunikativa strategier som omformuleringar och förklaringar.

De lär sig nya ord, fasta uttryck och ser orden i ett sammanhang. De får träna på att uttrycka sin egen åsikt: 
Hur känner du när du läser citatet? Vad tänker du?

Sedan ska de memorera (rote learning) aforismen eller ordstävet. Utantillärning har länge varit omdebatterat, men det är de facto bra minnesträning. Minnesträning är gymnastik för hjärnan, det bland annat stärker det episodiska och spatiala minnet, ökar hjärnans plasticitet och kreativitet och eleven tränar fokus.


Vi kör det som en kul kort grej i lektionsstarten - en stund med mycket hjärta och hjärna.

Hur får vi motiverade elever?

Edward Deci och Richard Ryan har utarbetat en metod för att väcka motivation:

1. Ställa öppna frågor - bjuda in elever till problemlösning
2. Lyssna aktivt på eleverna - pedagogen kan försöka sätta dig in i deras perspektiv
3. Erbjuda valmöjligheter och klargöra arbetsområden
4. Ge uppriktig, positiv respons - varje elev behöver höra positiva saker som sin lärandeväg
5. Undvika sk tvingande kontroll  - ex att bjuda på glass när alla klarat målen
6. Dela med er av det ni lär - man utvecklar sitt kunnande och ökar kompetensen (gäller både mellan elever och lärare)



En liten och lättläst bok i samma ämne som jag kan rekommendera är Anna-Karin Arenius (coach hos Skolcoacherna) bok Coaching - ett verktyg för skolan.  

Anna-Karin Arenius menar att om läraren har ett coachande bemötande av eleven främjar det det egna ansvaret, ökar motivationen och ger stöd som skapar framgångsresultat. 

Att coacha i skolan innebär att:

• stötta genom att locka fram det positiva hos eleverna och se deras fulla potential
• ge processen drivkraft genom att ställa öppna frågor
• föra eleven mot ett mål, där eleven kommer med egna lösningar för att nå delmål
• göra eleven ansvarig för sina handlingar, vilket stimulerar till egenansvar

Motgångar och dåliga upplevelser kan leda till en brist på motivation. Därför menar författaren att det är en fördel att jobba med motivation i skolan genom att fokusera på självkännedom (drömmar, visioner) och den inre motivationen, som är mer långvarig än den yttre. 

Den inre motivationen kan öka genom:

• Medinflytande
• Anpassning till målen
• Tillåtande social miljö
• Återkoppling till eleven

Det finns ett par kända modeller för målformulering som många coacher och mentala tränare använder sig av. Den ena är SMART modellen:

S - ett specifikt, tydligt mål

M - mätbart mål

A - accepterat, attraktivt mål för personen

R - realistiskt (nåbart) mål

T - tidsbestämt mål

En modell för coachande samtal är GROW  modellen:

To - Topic - Vad vill du prata om idag?

G - Goal - Hur ser målen ut?

R - Reality - Hur är läget just nu?

O - Option - Vad kan du göra?

W - Will - Vad är du villig att göra?

Vittnesmål om IKT i språkundervisningen

Många lärare vittnar om hur det omdefinierade lärandet med IKT och digitala webbresurser har förbättrat deras språkundervisning och att de digitala verktygen har gett förbättrade resultat. De  ser att det är enklare att skapa stimulerande lärsituationer och att motivationen ökar hos eleven och därmed också måluppfyllelsen. Många menar också att IT synliggör lärandet när elever exempelvis själv kan se sina framsteg genom att lyssna på och jämföra en redovisning de gjort nyligen och en de gjort tidigare.

Spännande läsning finns här:
http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/itiskolan/sa-arbetar-andra/sprak

UR: I love språk!

Filmtips från UR:

"I love språk: Hur startar man en språklektion?" (28 minuter) 

Lärarna Anne-Marie Körling och Lisa Källemark-Haya ger inspiration och konkreta tips.

• Intervjua varandra i par. Den ena får inte säga: ja, nej, svart eller vitt. Hur många poäng kan man få på varandra på 5 minuter?

• Trassla ihop hopprep. 4 pers håller i en del av hopprepet och får inte prata eller se. Den som står bakom får prata och får hjälpa de som håller repet att ta sig ur trasslet. En övning för prepositioner.

• Kortskrivningar - individuell kort skrivning i 3 min. Sedan berättar man för någon annan vad man skrivit.

• Stafettprata - Någon börjar en mening som någon annan får fortsätta och man bygger en berättelse tillsammans.

Boktips: Webben i undervisningen

Jag har fått en så intressant bok av Eva Nordin, Specialpedagog på Skoldatateket i Laholm, (TACK!) som jag vill berätta om. Boken baseras på akutell forskning inom ämnesområdet och Sveriges IT- och energiminister, Anna-Karin Hatt, har skrivit bokens förord.

Så här beskriver författaren Patricia Diaz själv sin bok:
"I bokens första del redogörs för vilken roll IT har spelat och fortfarande spelar i skolans värld fram till idag. Här kan du ta bland annat ta del av information kring barn och ungas vanor kopplat till det digitala samhälle vi lever i.

Den andra delen består av en genomgång av digitala verktyg och sociala medier och hur de kan användas i olika undervisningssammanhang. Du får konkreta och praktiska tips och förslag på hur man kan ha digitala verktyg och sociala medier som utgångspunkt för att modernisera och utveckla undervisningen."

Här hittar presenterar Patricia Diaz sin bok i en kort YouTube film.

Patricia Diaz skriver så här om utvecklingsprocessen kring IT och lärande:
"För att verkligen kunna dra nytta av tekniken måste man frigöra sig från tidigare perspektiv och arbetssätt och istället undersöka möjligheterna på ett mer öppet sätt."

Hon avslutar:
"Läraren har fått en omdefinierad roll i och med digitaliseringen. Vad som är viktigt att komma ihåg är att det inte handlar om att den moderna tekniken ska ersätta läraren. Istället för att läraren ska vara den som förser eleverna med information är lärarens främsta uppgift idag att hjälpa eleverna att sålla i informationsflödet för att kunna skapa sin egen kunskap. För att klara den uppgiften kan de digitala medierna som finns på webben vara till stor hjälp. 

Vi har sett flera exempel på flera digitala verktyg som förutom att stimulera eleverna till ökat lärande även kan bidra till att bespara dig som lärare en hel del tid. /.../ Mitt förslag är att du tar det lugnt i början och prövar lite i taget. /.../ På sikt kanske det till och med kan underlätta ditt eget arbete?"
(Patricia Diaz Webben i undervisningen s. 295, Studentlitteratur, 2012)

Jag rekommenderar verkligen denna bok och skickar den nu vidare till mina nyfikna kollegor.

SAMR-modellen

Många skolor som jobbar med en-till-en datorer använder SAMR-modellen för att utveckla IT och lärande i undervisningen. Jag blev nyfiken och ville veta mer. 

Här kommer en introduktion om lärande i det digitala klassrummet:


Modellen är utarbetad av Ruben Puentendura, en forskare från USA, som de senaste decenniet har bedrivit skolnära forskning kring vad som händer när varje elev har tillgång till en dator. Han har sett att det räcker inte med att endast förse varje elev med varsin dator utan lärare också måste omdefiniera lärandet. 

Peuntendura tog därför fram en fyra-stegs modell som kan vägleda i förändringsarbetet som möjliggörs med IKT. Modellen kan vara till hjälp då du funderar över arbetsmetoder och hur du integrerar IT i undervisningssituationer. Han menar att man som pedagog kan röra sig mellan de olika stegen beroende på den enskilda situationen. 

De fyra stegen är:

Bild: Lars Gimbert

Omdefiniering: Datorn kan skapa nya uppgifter som är otänkbara utan en dator. Undervisningen sker på ett nytt sätt, man kan dela med sig och ta till sig information på helt nya sätt.
Förändring: Datorn gör det möjligt att förändra stora delar av en uppgift som skall utföras.
Ex, den skrivna texten kan nu delas med andra och bearbetas och utvecklas. Ett annat tänkande sker kring texten.
Förbättring: Datorn ersätter annat teknisk verktyg, betydande funktionalitet ökar.
Ex, man använder sig av stavningsprogram och grammatikprogram. Texten utvecklas men det är bara en liten förändring har skett i förhållandet till undervisningen.
Ersättning: Datorn är substitut för annat teknisk verktyg. Datorn skapar en betydande förändring av verkan men inte av resultatet. Ex, man skriver en text med hjälp av datorn men undervisningen har inte förändrats.

Här finns ett bildspel med tydliga exempel:

SAMR-modellen from Patricia Diaz

Förhållningssättet väcker onekligen tankar. Spännande!