Modern teknik = modern pedagogik

Den senaste debatten om digitala verktyg i skolan har varit intensiv. Utbildningsministern tror förmodligen att han gör lärarna en tjänst genom att tillsätta en utredning angående mobiltelefonen i klassrummet. Men det är kanske inte just det som vi efterfrågar... För mig är det förvånande att det ens finns en debatt om teknikens vara eller icke vara i svenska klassrum.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20641186.ab

http://mobil.svd.se/nyheter/vi-maste-ha-tydliga-forhallningssatt_svd-4496152

http://www.dn.se/debatt/forbattra-resultaten-i-skolan-genom-att-kasta-ut-datorerna-fran-lektionerna/

Jag tycker det är en självklarhet att huvudmannen ska erbjuda alla elever en dator (eller en iPad). Wi-Fi-nätet ska öppnas upp så att mobilen också ska vara ett av hjälpmedlen i skolan. (Har man ingen mobil så han man ju sin dator.) Så har vi det tack-o-lov på skolan där jag jobbar. Annars riskerar skolan att bli ojämlik. Tekniken ska finnas till för alla och den ska fungera alltid om vi ska kunna dra någon som helst pedagogisk nytta av den. Jag tänker ofta på nedanstående ord som från Lgr11:

Mer läsning på detta ämne:
https://www.iis.se/lar-dig-mer/arkiv/ny-laroplan-lyfter-den-digitala-kompetensen/

Bra inlägg i debatten:
http://kilskrift.blogspot.se/2015/04/hej-gustav-fridolin.html

http://lrbloggar.se/sprak/sprakundervisning-utan-digitala-medier-en-omojlighet/

http://kilskrift.blogspot.se/2015/04/tankar-om-digital-pedagogik.html

http://itmamman.se/2014/01/min-syn-pa-digital-teknik/

http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/it-i-skolan/undervisning/skolan-ar-inte-digitalt-jamlik-1.215365

http://www.ur.se/Produkter/171006-Skolministeriet-Den-digitala-klyftan

"Om man ger tydliga instruktioner och en snäv uppgift finns inte mycket tid till slösurfande", säger Patricia Diaz (http://www.patriciadiaz.se/om-mobiler-i-tidningen-digitala-intryck). Jag håller med. Många tycker att det låter provocerande när man säger att det är uppgiftens utformning som styr hur användandet av den digitala tekniken i klassrummet blir. Forskaren Ruben Puentendura har utarbetat en fyra-stegs modell som kan vägleda i förändringsarbetet som möjliggörs med IKT. Modellen kan vara till hjälp då du funderar över arbetsmetoder och hur du integrerar IT i undervisningssituationer. Han menar att man som pedagog kan röra sig mellan de olika stegen beroende på den enskilda situationen. 

Kanhända att det är just för att jag är språklärare som jag ser nyttan med den digitala tekniken. Nedan finns intressanta artiklar om modern teknik och språk:

http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/itiskolan/sa-arbetar-andra/sprak

Exempel på SAMR-modellen: 
Att lära sig nya ord

Traditionell sätt: Gloslista med översättning i glosbok och självförhör genom att täcka över orden.

S Ersättning: eleven skriver sin gloslista i ett worddokument istället för i glosboken och använder datorn/iPaden som en "skrivmaskin".

A Förbättring: eleven använder ett digitalt verktyg för flashcards (ex Cram) där han/hon skriver in glosor och sedan använder dem för att öva på orden och förhöra sig själv.

M Förändring: eleven använder en interaktiv webtjänst/app där han/hon kan jobba med ord, bilder och kan höra orden läsas upp. Ex Premiumtjänsten i Glosor.eu.

R Omdefiniering: eleven lär sig orden genom att använda dem i nya sammanhang och skapar egna dialoger ex med hjälp av animationsverktyg för att visa upp sin dialog för kamrater och lärare och ev i sociala medier. 

Jag tycker den här info-filmen är bra - den tål att länkas till en gång till.

Personligen är jag övertygad om att modern teknik höjer elevernas motivation och därmed också måluppfyllelsen. När jag tar in omvärlden och digitala verktyg i klassrummet blir min språkundervisning mer varierad, individualiserad och verklighetsanknuten. Det räcker inte med att endast förse varje elev med varsin dator - utan vi lärare måste också sträva efter att omdefiniera lärandet. Annars blir det ett mycket dyrt alternativ till skrivbok och då kan man ifrågasätta nyttan med datorn/iPaden.

Dator eller/och surfplatta?

Varför har vi datorer och surfplattor i undervisningen?

Målet är: 

"att eleven kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande." (Lgr 11)

• att öka elevernas måluppfyllelse
• att IT ska vara tillgängligt för alla och ett naturligt redskap i lärandet 
• att öka lusten att lära 
• att utveckla arbetsformer, metoder och innehåll
• att öka samverkan, kommunikation och engagemang mellan elever, lärare och vårdnadshavare

Vad innebär en egen dator/iPad?

Genom att använda oss av de tekniska hjälpmedel som finns tillgängliga idag kan vi lättare hjälpa elever som behöver extra stöd i undervisningen. Vi kan exempelvis använda oss av uppläsningsprogram och rättstavningsprogram på olika språk.

Självklart finns det fler användningsområden än att bara hjälpa de elever som har behov av extra stöd. Eleverna använder utrustningen för att skapa egen musik, egna filmer och presentationer och för att på ett enkelt sätt dela dokument med både klasskamrater och lärare och för att kunna få återkoppling mycket snabbare än tidigare.

Genom att låta eleverna använda sig av IKT i undervisningen förbereder vi våra elever för de krav som ställs i ett modernt samhälle. Detta sker genom att eleverna får öva sig på att använda utrustning som är ett krav att kunna hantera i dagens arbetsliv, för att kunna filtrera information och att tillgodogöra sig den genom källkritiska glasögon.

Men vad är bäst i pedagogisk syfte, om man måste välja - dator eller iPad?

När skolor väljer verktyg är det mycket de behöver tänka på. Aspekter som behöver tas hänsyn till är först och främst hur långt vi lärare har kommit i vår IKT-utveckling och på vilket sätt vi undervisar. Det måste vara pedagogiken som väljer verktyget och inte tvärtom! Ur pedagogisk synvinkel bör vi därför se datorer och surfplattor som komplementära enheter, inte konkurrerande, och därför i mån av ekonomiska möjligheter se till att lärare och elever har tillgång till båda enheterna.

Många lärare som använder iPad vittnar framför allt om att dokumentationen av elevernas lärande blivit mer varierad. iPaden inbjuder till en mer producerande än konsumerande förhållningssätt. Även praktiska saker som att plattorna startar direkt, den lättare vikten och längre batteritid uppskattas av användarna. I en del fall överträffar iPaden datorn inte minst på grund av att den är liten, lätt och smidig. Det finns gott om lättanvända och passande appar där man kombinera surfmöjligheter, multimedial kommunikation och dokumentation på ett mycket bättre sätt än på en vanlig dator. Jag förstår också att en iPad är outstanding när det kommer till att skapa egen musik eller andra kreativa presentationer. 

Jag tror säkert att iPaden kan ersätta datorn i många sammanhang, men utvärderingar pekar på att den inte når hela vägen fram när det gäller ordbehandling med äldre elever. Det gäller också i de fall där man använder ett externt tangentbord. Högre årskurser innebär ofta större textproduktion och mer bearbetning av texter (särskilt om man arbetar språkutvecklande - språklyftet) och då är iPad inte alls lika bra. I datorn kan olika program att köras samtidigt (ordbehandling, talsyntes, rättstavning, ordprediktion etc). Detta är lite krångligare i en iPad, då krävs det en app för att alla dessa funktioner ska fungera samtidigt. Annars måste man hoppa mellan programmen. Den tekniska och pedagogiska utformningen av applikationerna är ganska ojämn vilket innebär att det är ett stort spann i hur bra olika appar fungerar i en elevgrupp. Det är i princip möjligt att hitta en app för ett relevant tema som fungerar för en enskild elev men det är mycket svårt att hitta en app som fungerar för alla. 

Smarta telefoner har egentligen samma multimediala funktionalitet som surfplattorna, och idag har de flesta lärarna och eleverna egna sådana. Vissa menar därför att man skulle kunna  använda dem i skolornas nät och att eleverna skulle kunna uppmuntras att dra nytta av sina telefoner i undervisningen. På så vis skulle eleven få tillgång till både skärm och dator i skolarbetet. Väsentliga funktioner hos iPaden är dess förmåga att ta foto, filma och spela in/upp ljud. Dessa funktioner kan användas i en rad pedagogiska sammanhang. Det är värt att notera att smartphones har samma funktionalitet som en iPad. 

Det krävs också att läraren kan använda tekniken på utvecklande och stimulerande sätt i sin undervisning för att det hela ska fungera. Många kommuner befinner sig i början av en enorm didaktisk och pedagogisk utveckling. Kompetensutvecklingen bör vara kontextbunden för att bli riktigt bra, dvs. inriktad på de elevåldrar och ämnen som läraren arbetar med. 

Många pratar om att införa programmering i skolan. Ska man jobba med kod kommer förstås en dator att bli nödvändig. 
http://studio.code.org/s/20-hour

http://www.vk.se/1412878/skolan-missar-framtidens-kunskaper

Chromebook?

Många skolor väljer idag att arbeta med Google Chromebook. Förutom att inköpet av datorerna är billigare får man bättre kontroll över vad användarna gör med dem. Det går alltså inte att använda datorerna för att ladda ner filmer, musik och programvaror, som fyller lagringsutrymmet och ställer till med problem som eventuellt kan infektera systemet med skadlig kod. 

En PC-laptop begränsas av hög vikt, kort batteritid och långa inloggningstider. Chromebooks är direkt anpassade för skolmiljö. Kostnadsmässigt ligger Chromebooks även uppskattningsvis 40% lägre än en standard PC. Kanske ett prisvärt alternativ för alla de skolor som har GAFE och jobbar med Google Classroom? Vågar man chansa att det går att klara sig utan att kunna använda specifika program? 

Mobilen i skolan

När jag ser på mina undervisningsgrupper har jag uppskattningsvis en handfull elever av alla elever jag träffar under en skolvecka som jag måste påminna om hur de ska sköta mobilen under lektionerna. För de andra tycker jag att mobilen kan vara ett viktigt redskap i skolan - åtminstone hos oss på högstadiet. Om någon elev inte kan använda mobilen på ett bra sätt känns det som ett individproblem som man får diskutera med den berörda eleven och hemmet. Målet måste väl ändå vara att eleven ska lära sig att använda mobilen på rätt sätt - inte lära sig att klara sig utan den?

Jag tycker att rektor Lina skriver så bra om mobilförbud i skolan:

https://rektorlina.wordpress.com/2013/06/27/ungas-integritet-pa-natet/

Fler artiklar:
Mobilförbud splittrar skolvärlden
Mobilen som alternativt verktyg

Mobilen som verktyg:

Vilken engelska?

Språkförsvaret räds att den brittiska engelskan är på väg ut ut Sverige. Jag har aldrig varit någon språkpuritan utan tycker att förändringarna i språket endast visar ett skeende i vår tid. Att amerikansk engelska dominerar visar ju att amerikansk populärkultur, ekonomi och politik dominerar stora delar av världen just nu. Svenskan färgas av många anglicismer etc. På 1700-talet dominerade Frankrike och då engelskan lånade in 30% ord från franskan... 

Forskning och Framsteg beskriver hur många som har engelska som förstaspråk:

Top 3

1. USA (215 500 000)
2. Storbritannien (58 100 000)
3. Kanada (17 700 000)

När jag gick lärarutbildningen för 15 år sedan pratade vi som gick i klassen engelska på brittiska, amerikanska och australienska. Det viktiga är väl att vara konsekvent? 

Jag är nästan lite förvånad att det fortfarande finns en debatt om undervisning på BE eller AE. Det känns förlegat att starta ett språkförsvar mot amerikanskan eller att tycka att brittisk engelska är någon slags norm som är finare att undervisa. Båda variationerna finns - alltså tycker jag inte att det spelar någon roll vilken läraren väljer att undervisa.